Lotta

vad som hände mig i lördags morse!?

Jag har aldrig någonsin blivit så rädd i hela mitt liv, tror jag.
Vaknade runt 10 gick ner till köket och åt lite frukost, sen räknade jag lite matte och runt 12 insåg jag att klockan var mycket och hoppade in i duschen.
När jag fått på mig kläderna sprang jag ner i hallen och vad krockar jag med?
En stor jävla skata! Inne i huset!

Jag som avskyr alla sorters fåglar, speciellt skator, får tokpanik och ställer mig och skriker - som det dampbarn jag är.
Efter några minuters kamp med skatan, som siktade mot mina ögon började jag tokgråta och ringde till den personen som alla flickor (dom utan pojkvän) skulle ringt till.
Pappa, såklart.
Hysteriskt och hulkande försöker jag få fram att det är en skata i hans sovrum som är ute efter mig.
Och vad gör han? Han skrattar åt mig, uppmärksammar mig på att han är i Barcelona och har vissa svårigheter att ta sig hem och hjälpa mig jaga ut fågelfan, sen lägger han på (!).
Får man göra så?
Tillslut lyckades jag få liv i min kära storebror och tillsamman (mest han) med hjälp av en handuk, en sopborste, en skurborste och tre par skor, fick vi ut den dumma pippin.
Fågeln är härmed döpt till Saddam och den som ser den har min fulla tillåtelse att ha ihjäl den. Fort!

Usch och fy. Nu måste jag skura huset, ifall den hade fågelsjukan.

Tack och adjö, om ni inte hör från mej ngt mer så är jag dö. (i fågelsjukan då, antar jag)